TMD / käkledssmärta och bekymmer hör till de saker som jag är mycket intresserad av och som tar en stor del av min tid för tillfället. Käkledsproblem och diagnostiseringen av dem är innehållet i mitt slutarbete på mina Master studier inom naprapati.

Vad allt påverkar käkleden?

Käkleden är viktig för rörelsen av käken; för talande, sväljande och ätande. Men tyvärr ger den oss också mycket bekymmer, inte bara med tanke på rörlighet, utan problem som stör vårt dagliga liv, ger oss smärta, öron värk, huvudvärk och stör vår sömn.

Vad är riskfaktorerna och vad kan vi göra? Var kan vi söka hjälp? Det är saker jag håller på att ta reda på!

För att förstå helheten måste vi förstå vår anatomi;

muskler
ligament
nerver och funktion

Hur allt fungerar tillsammans. Då vi tuggar utsätts leden för kompression och det är intressant att det är den motstående sidan som utsätts för de största krafterna. I leden finns det en disk, som gärna ska vara rätt placerad, annars hör vi klickande och knäppande ljud, som kan vara nog så obehagliga. I leden finns det också vätska, som gör leden smidig och som tillför disken näringsämnen.

Käkledens uppbyggnad

Olika ligament stabiliserar leden och nerverna sänder signaler åt olika håll. Den viktigaste nerven för käkleden heter ”auriculotemporal”. Nerverna kan stimuleras på olika sätt, vi talar om mekanisk, termisk och kemisk stimulering. En för stor mekanisk stimulering, kan leda till inflammation och eventuell spontan smärta. En termisk stimulering betyder att nerverna reagerar på stark värme eller kyla. För att en signal från en nerv ska överföras till en annan, krävs en kemisk signalsubstans och här kan det gå snett. Av olika orsaker kan signalen överföras mera eller mindre.

Den starkaste muskeln, som man gott kan känna om man känner på sin kind när man biter ihop heter ”masseter”.

I normala fall öppnas munnen mellan 35-55 mm, medan sidorörelsen är betydligt mindre, bara 8-12 mm. Detta om allt är väl!

Käkledssmärta och behandling

Under långa tider har man försökt behandla smärtorna, som käkleden fört med sig. Man har använt massage av olika slag, led mobiliseringar, fysioterapi med varma och kalla packningar och så vidare. Tandläkarna använder sig av bett skenor och tandslipningar. Nuförtiden vet vi också att psykologin finns med som en delorsak; vad förväntar vi oss, vad har vi i ”bagaget” eller är vi rädda för smärta?

Om käkledsproblem och behandling av dem får du läsa mera om under höstens gång – så passa på och följ med mina sidor, eller slå mig en signal om jag kan hjälpa dig med käkledsproblem!